Småbarn, uppfostran, fotograf, lillasyster...

Att fotografera känns viktigare och viktigare för mig. Vissa fotografier jag kollat tillbaka på speglar saker som jag inte riktigt tänkte på när jag tog bilden..

En bild i min senaste serie (länkar nedan till galleriet, längre ned i galleriet hittar ni de senaste bilderna) har blivit så otroligt tydlig, det är bilden när Elin håller Melenie (vårt mellanbarn) som bara var strax över ett år när Winnie kom till världen. Det var så lätt att glömma hur liten hon faktiskt var, och hur mycket hon fortfarande behövde sina föräldrar när den ännu mindre bebisen kom. Detta är något både jag och Elin har tyckt varit jobbigt - att vi inte kunnat ge Melenie så mycket fokus hon kanske har behövt. Men det är inte lätt när man får barn så tätt inpå varandra, när två barn med helt olika behov som båda behöver i det närmsta hundra procentig uppmärksamhet. Det säger sig självt att det är omöjligt. Speciellt när en av föräldrarna ska tillbaka och jobba igen.

Forskningen säger (min lilla kunskap om forskning i detta område) att man formas till 50 procent av sin uppväxt och till 50 procent av sin omgivning. Mycket av "formningen" av ett barn sker under de två första åren - Melenie har precis fyllt två och är en av de mest bestämda personer jag vet. Hon tar för sig, hon säger exakt vad hon tycker och tänker och låter ingen sätta sig på henne. Vem vet hur hon formats av att få en lillasyster när hon var så liten, men intressant är det. 😊

Hemma igen, träffar sina systrar.